Demoskop

I förhållande till valet är det alltjämt S som är den tydliga nettoförloraren, medan SD är en ännu tydligare nettovinnare.

Även om övriga partiers rörelser är små så finns en långsiktigt positiv tendens för C och partiet når nu sin största stöd sedan toppnivåerna vid och strax efter valet 2006. Maud Olofsson ansågs då ha varit en drivande kraft i bildandet av den då framgångsrika Alliansen. Med växande stöd och ett tydligt förtroende bortom de egna sympatisörerna blir nu Annie Lööf en allt starkare oppositionsledare. Under året har Centerpartiet framförallt stärkt sina positioner bland kvinnor och högutbildade. Över en längre tidsperiod har man även lyckats föryngra väljarbasen och man tar mark bland liberala väljare, vilket bland annat slår mot stödet för Folkpartiet.

Utvecklingen för C blir också något av en spegelbild för förtroendeutvecklingen för Annie Lööf, där framförallt S och M har en annan utveckling och ett sjunkande förtroende för ledarskapet.

Relativt den mycket dramatiska period vi befinner oss i, med framförallt flyktingsituationen i färskt minne, men också med regeringens uppmärksammade, och av många hårt kritiserade, budget i åtanke, framstår väljarkåren som anmärkningsvärt stabil. För att uttrycka sig i ekonomiska termer var utvecklingen sannolikt redan diskonterad, d v s för väljarna har inte någon ny situation uppstått, som dramatiskt har förändrat vilka partier man ställer sig bakom. Däremot finns påtagliga risker att skyttegravarna nu grävts ännu djupare, att positionerna därmed blivit fastare och motsättningarna större.

Allianspartiernas budgetar har framlagts under mätperioden och har sannolikt haft en mycket begränsad påverkan på utfallet. Dessutom överskattas ofta de omedelbara väljareffekter som följer av partiernas budgetarbete. Det gäller även den uppmärksammade regeringsbudgeten.

Läs hela undersökningen här.

Anders Lindholm, VD