Demoskop

Du är vad du kör – eller?

Det finns många föreställningar om vem som kör vilket bilmärke, men stämmer det egentligen eller är det bara fördomar? Kan man förvänta sig att BMW-ägarens syn på medmänniskorna skiljer sig från skodaägarens? Är det lika enkelt att umgås med en citroënägare som en volvoägare? Har den som väljer en Toyota samma syn på livet som den föredrar en Audi?

I många fall bekräftas möjligen fördomar, men ibland är skillnaderna också mindre än förväntat. Då många tillverkare numera arbetar med breda sortiment riktade mot olika marknadssegment reduceras skillnaderna på märkesnivå, vilket innebär att det snarare är bilmodellerna som är de verkliga markörerna.

Som ett exempel försöker vi här bringa lite klarhet i frågan om skillnader mellan bilägare utifrån politisk orientering, ideologi och värderingar. Vi beskriver i det följande några karaktäristika för ägare av olika bilmärken, men för de minsta märkena blir baserna begränsade och resultaten ska då mer ses som en fingervisning.

Porsche till höger, Dacia till vänster

Ägare till så kallade premiummärken, som exempelvis Audi, Mercedes och BMW, positionerar sig själva klart till höger om ägare till andra relativt vanliga bilmärken, undantaget den mer sport- och lyxbilsbilsorienterade Porschen, vars innehavare är de mest högerorienterade.

BMW-ägarna är emellertid mer höger än Mercedesägarna, som i sin tur är mer höger än Audiägarna. Skillnaderna är stora i förhållande till de som inte äger bil, men även i relation till sydkoreanska och japanska märken som Hyundai, Kia, Mitsubishi, Subaru, Toyota och Nissan, vars ägare totalt sett är mer vänster än genomsnittet av befolkningen.

Ägare till Skoda, Volvo, Volkswagen har en position något till höger om genomsnittet. Inte heller ägare till franska bilar sticker ut särskilt mycket med Renault och Peugeot på en genomsnittlig nivå för befolkningen och Citroën något till höger.

Det finns emellertid ett bilmärke som utmärker sig i den här dimensionen – rumänska Dacia – vars bilägare intar en tydlig vänsterposition. Här ska sägas att basen endast är 33 intervjuer, men skillnaden mot allmänheten i stort är tillräckligt stor för att vara statistiskt signifikant.

Sossecontainern numera japansk

Positioneringen på höger-vänsterskalan ger även en antydan om var de olika bilägarna har sin ideologiska hemvist. Ägare till Audi, BMW och Mercedes intar tydligt borgerliga positioner, som antingen liberaler eller konservativa. En skillnad är dock att positionen för Audi och Mercedes är mer liberal än konservativ, medan det omvända gäller för BMW.

När Volvo dominerade den svenska bilmarknaden och socialdemokraterna den politiska scenen myntades begreppet ”sossecontainer”, vilket antydde att volvoägare var socialdemokrater. Säkert fanns det ett stort mått av sanning i den bilden, men den stämmer inte längre. Volvoägarna är nu i lika stor utsträckning liberaler som socialdemokrater, men i relativt stor utsträckning även konservativa. Ägare till många andra bilmärken är i större utsträckning än volvoägarna socialdemokrater. Här är det två märken utmärker sig, Subaru och Suzuki, av vilkas ägare nästan hälften beskriver sig som socialdemokrater.

Åter intar Daciaägarna en extremposition, där hälften beskriver sig som socialister, att jämföra med 13 procent av befolkningen i stort. Skillnaden är, den begränsade basen till trots, signifikant.

Chevrolet, Chrysler och Seat har ungefär dubbelt så hög andel nationalister som befolkningen i stort. Lägst är andelen bland kiaägarna.

Vilka är de mest feministiska bilmärkena? Att benämna sig feminist är vanligare bland de som inte har bil än bland ägare till något av de enskilda bilmärkena. Närmast kommer Citroën, som därmed kan benämnas Sverige mest feministiska bilmärke.

Finns det något grönt bilmärke? I likhet med feminism är grön ideologi betydligt mer ovanligt bland bilägare än bland dem utan bil. Inget bilmärke har ägare med tydligt gröna värderingar, men Kia och Toyota har de högsta andelarna.

Skodaägare i värderingsmässigt origo

Demoskops etablerade värderingsmodell, som bygger på 12 validerade frågor, sammanfattas i dimensionerna idealism kontra pragmatism och bevarande kontra förändring.

Bilägare i stort har sin sin tonvikt i den kvadrant som präglas av bevarande och pragmatism, medan de som saknar bil snarare präglas av idealism och förändring. Porscheägarna intar en extremposition med starkt förändringsorienterade och pragmatiska värderingar. Skodaägarna befinner sig i värderingskartans mitt.

BMW-ägarna kör fortast, opelägarna är mest laglydiga

En inte helt ovanlig diskussion är hur olika bilister kör beroende på vilket bilmärke man har. Möjligen har någon då nämnt BMW-förarnas framfart? Nu kan det beläggas att de som kör BMW i genomsnitt kör något snabbare än andra, åtminstone enligt egen utsago.

I genomsnitt kör bilister något över hastighetsbegränsningarna. I ett sammantaget mått, som tar hänsyn till olika hastighetsbegränsningar, kör BMW-ägarna 5,7 kilometer över hastighetsgränsen, att genomföra med genomsnittsbilisten som kör 3,2 kilometer över gränsen.

BMW toppar listan före Chrysler och Audi. De som i minst utsträckning överträder hastighetsbegränsningarna är opelägarna.

DemoskopPanelen ger analysmöjligheter

Att göra kopplingen mellan bilmärken och politiska värderingar är inte den mest självklara analysen, däremot kan just bilar vara ett illustrativt exempel, och en av många markörer för olika människor. Möjligheterna till fördjupad analys i DemoskopPanelen är omfattande och sträcker sig långt bortom bilar och politik.

En fördjupad analys är ett betydligt större pussel som handlar om att närmare förstå en målgrupp, hur man ska rikta sig till den och med vilket tilltal. Bilägare eller andra grupper kan med hjälp av en fördjupad analys beskrivas som arketyper. Varje arketyp kommer till liv som en enskild individ, med familj, bostad, arbete, drömmar, fritid, konsumtionsvanor, etc. Användbart inte minst i marknadskommunikationen.

Hur undersökningen genomfördes:

• Metod: Riksrepresentativ webbundersökning inom ramen för Demoskops årliga värderings- och livsstilsundersökning, DemoskopPanelen
• Målgrupp: Den svenska allmänheten mellan 18 och 89 år
• Antal intervjuer: 6 844
• Tidsperiod: 7 februari – 15 mars 2017