Fortsatt jämnt mellan blocken

Generellt små rörelser sedan förra månaden, men några nivåer som är notabla.
Åter en knapp ledning för de rödgröna, som har stöd av 40,9% mot 38,8% för Alliansen. S (27,8%, -0,9 procentenheter) tappar marginellt, medan såväl V (8,4%, +2,0) som MP (4,6%, +0,5) ökar något. På Allianssidan ökar stödet för M (23,6%, +0,9), medan de tre övriga tappar. Mycket små förändringar för L (4,8%, -0,2) och C (7,8%, -0,3), men en tydligare tillbakagång för KD (2,5%, -1,2). SD (17,6%, +0,7) ökar åter. Andelen osäkra är nu 15,4%, vilket är den högsta nivån sedan precis innan valet 2016.

Sedan juni är opinionsläget slående stabilt och skillnaderna mellan de två huvudskaliga konstellationerna Alliansen och de rödgröna ligger fortsatt klart inom felmarginalen. De större förskjutningarna sedan valet, med tapp för S och MP och ökningar för V och framförallt SD, kvarstår.

Nu finns även tendenser till större tapp för KD, men det återstår att se om det blir mer beständigt. Här ska även tilläggas att någon procentenhet av tillbakagången för KD kan tillskrivas det traditionella taktikröstande som sker i samband med valet. Just det stödet faller sedan ofta tillbaka i mellanvalsperioder. Den dramatik som uppstår om stödet närmare valet mer bestående ligger under tre procent är frågan om en röst på partiet i realiteten blir bortkastad. Ett stöd på 3,5 procent i opinionsmätningarna kan däremot snarare mobilisera till stödröstande.

Den mer konservativa linje KD av många uppfattas ha slagit in på har till del inneburit ett skifte i väljarbasen, men just det skiftet betyder också att de som nu flyr partiet inte bara går till de övriga Allianspartierna utan även i ökad utsträckning till SD. Man är tillbaka till den centrala fråga partiet har brottats med under många år, ska man ytterligare förstärka det värdekonservativa anslaget eller ska man rikta sig till de mer kristet socialt engagerade väljarna?

Trots små förändringar i väljarstödet för partierna finns i realiteten stor potential att fånga nya väljare. Dels är väljarlojaliteten låg sedan valet, dels är antalet osäkra väljare nu stort. MP har, sett till de tre senaste månaderna, de klart minst lojala väljarna. Endast hälften av de som 2014 röstade på partiet skulle göra det idag. Partiets problem är att vårens förtroendekris består och läckorna till de andra partierna är många och olikartade. Inom Alliansen utgör främst C ett alternativ inom miljöområdet, men också avseende en mer liberal hållning i migrationsfrågor. För mer vänsterorienterade MP-väljare är såväl V som S alternativ.

Att det är SD och V som, sedan valet, ökar mest är inte någon slump. När förtroendet för politikerna överlag är lågt och övriga partier uppfattas som otydliga och alltför likartade blir de aktörer som är anti etablissemanget mer attraktiva. När andra partier inte har svar så ger V och SD alternativ genom antingen en tydlig ideologi, eller en tydlig problemformulering. Tillsammans har dessa partier ökat med 7,4 procentenheter sedan valet och man har nu en väljarbas på totalt 26 procent. Utvecklingen är likartad i många europeiska länder och det finns paralleller även till det amerikanska valet.

De etablerade partierna uppfattas till stor del sakna lösningar på dagens samhällsproblem, eller så ses lösningarna inte som tillräckligt trovärdiga. Alltjämt dominerar frågan om migration och integration, men det finns tendenser att välfärdsfrågorna, och kanske framförallt sjukvårdsfrågorna, tar mer mark. Det är sannolikt inte en utveckling som gynnar Alliansen, som snarare ser ett ökat fokus på ekonomi och jobb.

Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten
Fråga: Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag? (Om ej svar ställs även de uppföljande frågorna:  Vilket parti lutar det mest mot för dig?/ Vilket parti tycker du är minst dåligt?)
Undersökningsperiod: 25 oktober – 2 november 2016.
Metod och urval: Telefonintervjuer i enlighet med standard för slumpmässiga befolkningsurval baserat på telefonnummer. För att tillförsäkra god representativitet kompletteras fasta med mobila telefonnummer. Utvald person i ett hushåll ersätts inte av annan person i samma hushåll.
Antal genomförda intervjuer: 1 251.
Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder, utbildning, parti i senaste riksdagsval samt hushållsstorlek..
Mätinstitut: Demoskop.
Statistisk säkerhet: Ingen förändring är statistiskt säkerställd.