Demoskop

Lägsta stödet för Miljöpartiet på 7 år

I årets första väljarbarometer övertar alliansen åter positionen som det största huvudblocket. Med ett stöd på 40,3 (+1,3 procentenheter) mot 38,5 procent (-0,7 procentenheter) för de rödgröna är nu ledningen 1,8 procentenheter.

På regeringssidan ökar Socialdemokraterna (27,3%, +1,0), medan Miljöpartiet (5,7%, -0,7)  tappar något. Stödet för MP är nu det lägsta sedan juni 2009. Även stödpartiet Vänsterpartiet (5,4%, -1,6)  backar och når sin lägsta nivå på ett år.

På allianssidan går Moderaterna (23,8%, +1,9) framåt. Även Centerpartiet (7,4%, +0,4) ökar marginellt, stödet för Liberalerna (6,3%, -0,1) är i stort oförändrat, medan Kristdemokraterna (2,9%, -0,7) tappar. KD:s nivå är nu den lägsta sedan maj 2013.

Sverigedemokraterna (18,7%, +0,2) bibehåller en stark position, men den tidigare långa trenden med kontinuerligt ökande stöd har kommit av sig.

De två största partierna ökar något, vilket ska ses i ljuset av den dominerande flyktingfrågan och den allt stramare hållning som förespråkas av dessa partier. Utvecklingen från ett till synes obegränsat mottagande till att problematisera frågan och ta konkreta beslut för att reducera antalet asylsökande har gått fort. Men även om det nu förefaller öka stödet så kvarstår stora förtroendeproblem, och en kappvändning av det här slaget ökar inte med automatik förtroendet.

Samtidigt tappar det andra regeringspartiet MP och det är troligt att det kontroversiella beslutet kring gränskontroller inte har uppskattats bland sympatisörerna. Att överge den tidigare så tydliga positionen i flyktingmottagandet har sannolikt skadat partiet. Det är inte heller säkert att signalerna om att visserligen ta beslutet, men inte fullt ställa sig bakom stärker bilden av ledarskapet.

Att V och MP backar samtidigt är intressant då det är dessa partier som främst stått för ett fortsatt mycket omfattande flyktingmottagande. Det svaga stödet kan vittna om att man även i dessa väljargrupper till del har omprövat den tidigare positionen, och att problematiseringen kring flyktinginvandringen har tagit fäste även här. Även C står visserligen för ett omfattande flyktingmottagande, och partiet har stärkt sin positioner, men man gör det ur ett liberalt perspektiv, där en större del av ansvaret åligger de sökande snarare än välfärdssystemet. Det ger partiet en egen, och sannolikt framgångsrik, position i frågan.

Även om S nu ökar så har man alltjämt svårt att nå ut till framförallt yngre och välutbildade väljare, man har exempelvis ett klart mindre stöd än M i åldersgrupperna under 55 år. Stödet bygger främst på den grupp som av tradition är socialdemokrater. Det här är sannolikt partiets största framtidsutmaning. Om man långsiktigt vill göra anspråk på att samla breda väljargrupper och på fortsatt regeringsposition så är det en situation som måste förändras.

KD är åter i ett mycket brydsamt läge. Nivåer under 3 procent förekommer för partiet, men är relativt ovanliga. Det är tydligt att KD:s orientering mot mer konservativa värderingar ännu inte har gett någon utdelning. Det finns åtminstone två svårigheter i partiets inriktning mot de värdekonservativa väljarna. Dels stöds partiet av tradition av människor som i främsta rummet står för social omsorg byggt på kristna värderingar. Det är inte säkert att dessa känner igen sig i partiets nya inriktning. Dels är det inte säkert att vare sig anslaget eller budbäraren fungerar i målgruppen som har sin tyngdpunkt bland äldre män.

Att SD:s framgångsvåg kommit av sig beror inte på att deras huvudsakliga fråga minskat i betydelse, snarare är det den allt annat överskuggande frågan. Däremot är det nu fler som diskuterar, problematiserar och bedriver politik som berör asylinvandringen. M och S har därmed slutat blöda till SD, man att man trots det stora fokuset på frågan ännu inte lyckats få väljarströmmarna att vända åter måste ses som mycket alarmerande. SD har etablerats på en hög nivå och det kommer sannolikt ta lång tid för S och M att återvinna väljarnas förtroende på bredare front.

Läs hela undersökningen: Väljarbarometer Över tid 1998-Jan 2016

Anders Lindholm, VD Demoskop

Om undersökningen:

• Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten
• Fråga: Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag? (Om ej svar ställs även de uppföljande frågorna:  Vilket parti lutar det mest mot för dig?/ Vilket parti tycker du är minst dåligt?)
• Undersökningsperiod: 5 – 12 januari 2016.
• Metod och urval: Telefonintervjuer i enlighet med standard för slumpmässiga befolkningsurval baserat på telefonnummer. För att tillförsäkra god representativitet kompletteras fasta med mobila telefonnummer. Utvald person i ett hushåll ersätts inte av annan person i samma hushåll.
• Antal genomförda intervjuer: 1 251.
• Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder, utbildning, parti i senaste riksdagsval samt hushållsstorlek.
• Beställare: Expressen.
• Mätinstitut: Demoskop.
• Statistisk säkerhet: Inga statistiskt säkerställda förändringar i förhållande till förra månaden.

Detaljerad metodinformation om väljarbarometern

Läs mer om väljarbarometern