Demoskop

Långtidsbarometer

Parallellt med vår ordinarie väljarbarometer följer Demoskop väljarsympatiernas utveckling i en långtidsbarometer. Långtidsbarometern ersätter inte den ordinarie väljarbarometern utan utgör snarare ett komplement.

Demoskops ordinarie väljarbarometer görs i avsikt att fånga aktuella rörelser i väljaropinionen. Den stora fördelen med dess utformning är att partierna snabbt får indikationer om nuläget och hur eventuella utspel, affärer eller andra händelser påverkar opinionen.

Långtidsbarometern har snarare det motsatta syftet, d v s att bortse för kortsiktiga effekter, stabilisera över tiden och identifiera tendenser i väljarkåren som är av mer långsiktig karaktär. För enskilda partier blir rörelserna små från en månad till nästa.

Långtidsbarometern:

• Omfattar 3 000 intervjuer med den röstberättigade befolkningen.
• Presenteras månatligen som ett rullande genomsnitt av tre ordinarie väljarbarometrar.
• Sträcker sig vid varje presentationstillfälle över en tidsperiod på 9 – 10 veckor.
• Tar hänsyn till valbeteendet.

Genom rullande genomsnitt av tre mätningar och 3 000 intervjuer är Demoskops långtidsbarometer ett av de mest stabila instrument som löpande följer väljaropinionen. Stabiliteten ökar ytterligare genom att vi även tar hänsyn till valbeteendet, d v s väger på föregående val. Övriga företag som följer väljaropinionen gör sådana vägningar i olika grad*.

Demoskops långtidsbarometer kommer publiceras löpande på Demoskops hemsida i snar anslutning till publicering av ordinarie väljarbarometer. Väljarbarometern publiceras normalt sett under första helgen varje månad, eller i undantagsfall andra helgen.

Läs senaste långtidsbarometern här.

* Frågan om vägning på föregående val har debatterats av bland andra Sören Holmberg och Olof Peterson, som efter tidigare kritik av vägningen nu anslutit sig till uppfattningen att en sådan vägning bör göras. 

Under hösten 2005 valde Demoskop att frångå vägning på föregående val. Orsakerna till det ställningstagandet var dels felaktigheter av varierande grad i svaren på vilket parti man röstade på i föregående val och dels att vägningen skapar en stabilisering som försvårar möjligheten att fånga opinionsrörelserna vid varje mättillfälle. Vägningens eventuella förmåga att på ett bättre sätt prognostisera framtida faktiskt röstbeteende anser vi i sammanhanget är av underordnad betydelse.