Demoskop

  • Startsida
  • Om Demoskop
  • Vad vi gör
  • Vår expertis
  • Aktuellt
  • Demoskopbloggen
  • Kontakt
  • Pressrum
  • Logga in
  • In English
Följ Demoskop
Meny
      
  • Coronatracking med ekonomisk inriktning »
  • Boprisindikatorn mars »
  • Väljarbarometern mars »
  • Boprisindikatorn februari »
  • Väljarbarometern april »
  • Boprisindikatorn januari »

Coronatracking

Coronatracking med ekonomisk inriktning

I kölvattnet av Coronaepidemin finns en påtaglig ekonomisk oro.

Läs mer »

Boprisindikatorn mars 2020

Hushållens boprisförväntningar fortsätter att stiga

Boprisindikator ökar i mars med två punkter till 47.

Läs mer »

Väljarbarometern mars 2020

S-krisen fortsätter och starkt stöd för Vänsterpartiet

I Aftonbladet/Demoskops väljarbarometer för mars får Vänsterpartiet sitt högsta stöd på över 15 år.

Läs mer »

Boprisindikatorn februari 2020

Fler hushåll tror på stigande bostadspriser

Boprisindikator vänder upp i februari och ökar med två punkter till 45.

Läs mer »

Väljarbarometern april 2020

Under krisen rusar Socialdemokraterna i opinionen

I Aftonbladet/Demoskops väljarbarometer för april gör Socialdemokraterna en mycket kraftig uppgång. Detta är den snabbaste uppgången för partiet på närmare 14 år.

Läs mer »

Boprisindikatorn januari 2020

Fler tror på stillastående bostadspriser under 2020

Boprisindikatorn ligger i januari kvar på samma nivå som föregående månad (43).

Läs mer »

SvD Debatt - väljarnas självständighet en utmaning för partierna


Idag skriver Anders Lindholm på SvD Debatt om att väljarna röstar allt mindre slentrianmässigt och ofta splittrar sina röster. Överbudspolitik med vallöften om miljarder riskerar då att övertrumfa politikens syfte, mål och mening. 

I kommunalvalet i Göteborg röstade var sjätte väljare på Demokraterna. Partiets framgång byggde inte minst på ett tydligt ställningstagande mot byggandet av Västlänken. Göteborgsexemplet tydliggör svårigheterna för de traditionella maktpartierna att behålla sin kärna av väljare baserat på ideologi och tradition. Att väljarna i allt större utsträckning gör aktiva, självständiga val måste betraktas som en positiv utveckling. Samtidigt är det en situation, som om den inte hanteras väl, riskerar att underminera långsiktigheten i politiken.

Intresset för politik ökar över tiden. Det politiska engagemanget framgår av bland annat valdeltagandet, som stigit i varje val sedan 2002. I riksdagsvalet 2018 valde 87 procent att rösta, vilket är den högsta nivån sedan 1985. Endast under perioden 1968 till 1985 har valdeltagande varit högre. Då röstade 90 procent eller mer.

Att vi nu åter är nära rekordnivåerna är anmärkningsvärt utifrån åtminstone två perspektiv.

  1. Valdeltagandet är generellt lägre bland invandrade väljare, och aldrig har den gruppens andel av väljarkåren varit högre.
  2. Partilojaliteten har aldrig varit lägre.

Enligt Demoskops eftervalsanalyser var det 2014 38 procent som bytte parti i riksdagsvalet i förhållande till valet 2010. I årets val hade andelen stigit till 41 procent. En annan tydlig indikator på en allt rörligare väljarkår är den tilltagande röstsplittringen. Två av tre väljare lägger sin röst på mer än ett parti i de tre valen, riksdag, landsting, kommun. Även här har skett en tydlig, om än inte dramatisk, ökning sedan 2014.

Att splittra sina röster är således mer regel än undantag. Röstsplittring är minst vanligt, men inte ovanligt, bland väljare som röstar på Socialdemokraterna, vilket också stämmer väl med bilden av den mest traditionella väljargruppen, som mer än andra vaneröstar.

Röstsplittring är särskilt vanligt förekommande bland dem som lägger sin röst på Centerpartiet, Liberalerna eller Kristdemokraterna i något av valen. Det är en påminnelse om den alltjämt stora utbytbarhet som väljarna uppfattar mellan Allianspartierna. Det strider även mot den eventuella föreställningen om att den mest typiske röstsplittraren är den som röstar på Sverigedemokraterna i riksdagsvalet för att sedan lägga sin röst på något annat parti i landstinget och kommunen.

Det nya väljarlandskapet, med allt rörligare väljare, som inte röstar slentrianmässigt, utan snarare gör medvetna, självständiga val kan möjligen ses som en slags demokratisk kulmen. Utifrån partiernas perspektiv skärps emellertid utmaningarna, och illa genomtänkta svar och reaktioner riskerar att långsiktigt underminera den egna positionen.

Utan en tydlig väljarbas ökar risken att kortsiktiga väljarvinster premieras på bekostnad av en klar och konsekvent riktning. Överbudspolitik med vallöften om miljarder som ska fördelas, eller ledig tid som ska tilldelas grupper med särskilt ömmande behov riskerar att övertrumfa politikens syfte, mål och mening. I kampen om den kortsiktiga väljargunsten blir mantran om mer resurser överordnat politikens innehåll.

Om svaret på den ökade väljarrörligheten är att aldrig våga misshaga väljarna, eller inte någon gång välja den opinionsmässigt besvärliga vägen, så bedrivs politiken på ett sluttande plan. Politiker med stark integritet, som kan stå emot de ryggmärgsmässiga ingivelserna kommer därför stå högt i kurs.

En indikation om riktningen ges av tillväxten av konservativa värderingar. Av de bredare ideologier som det generellt brukar relateras till är det den enda som nu tydligt växer i styrka. Somliga förfäras, andra uppfattar det som positivt. Möjligen är utvecklingen främst ett uttryck för väljarnas behov av ökad förutsägbarhet när partiernas positioner uppfattas som vacklande, inkonsekventa och ibland obegripliga.

Anders Lindholm (sjukskriven)


Opinionsanalys, politiska processer, public affairs, livsstil, vanor, värderingar

Telefon: +46 735 22 55 36

E-post anders.lindholm@demoskop.se

Fler medarbetare »

Kontakta Demoskop
Demoskop AB

Stockholm

Mäster Samuelsgatan 17
SE-111 44 Stockholm

Göteborg

Drottninggatan 22
411 14 Göteborg
Vår växel har öppet mån-fre 8.30-17.
Telefon: +46 (0)8-506 455 00
E-post: info@demoskop.se

Följ Demoskop
Integritetspolicy

© Demoskop AB 2020
Vi använder cookies. Genom att fortsätta använda den här webbplatsen godkänner du att cookies används. OkLäs mer