Väljarbarometer för december

Demoskops väljarbarometer för december (30/11-7/12) visar att Socialdemokraterna fortsätter sitt tapp i väljaropinionen och nu stöds av 26,1% av väljarkåren, ett tapp med 0,5 procentenhet sedan novembermätningen. Det är ett nytt bottenrekord för Socialdemokraterna i en Demoskopundersökning. Även Miljöpartiet och Vänsterpartiet går bakåt: Miljöpartiet till 11,5% (-1,1) och Vänsterpartiet till 4,2% (-2,5).

På allianssidan är läget det omvända. Moderaterna får sitt näst högsta stöd någonsin i en Demoskopmätning, 36,3% (+ 2,9).

Även Folkpartiet och Centerpartiet går framåt; Folkpartiet till 5,9% (+0,8) och Centerpartiet till 6,1% (+1,2). Det är tydligt att Centerpartiet som tappat i väljarstöd under en lång tid har lyckats vända trenden efter partiledarbytet.

Kristdemokraterna ligger kvar i stort sett oförändrat. De får i denna mätning 3,3% (+0,1).

Sammantaget gör det att skillnaden mellan Alliansen (51,6%) och S,V, MP (41,8%) ökar, det skiljer nu hela 9,8 procentenheter mellan blocken.

Sverigedemokraterna 5,1% (-0,9) går bakåt något efter föregående månaders relativt höga nivåer.

Förändringen mellan blocken och nedgången för Vänsterpartiet är statistisk säkerställda.

Det händer mycket i världen och svensk politik men det är sannolikt två faktorer som har en extra stor inverkan på väljaropinionen.

Dels är det den ekonomiska krisen i Europa och därmed oron för den egna och landets ekonomi som står i fokus. Regeringen och särskilt Moderaternas starka förtroende i ekonomiska frågor och att hantera Sveriges ekonomi gör sannolikt att Moderaterna och det borgerliga blocket stärker sin position. Man ska inte överdriva vikten av händelser som att tidningen Financial Times utnämnde Anders Borg till Europas bästa finansminister, men det är ett bra exempel på en av många små händelser som bidrar till att befästa Moderaternas starka position.

Den andra faktorn som odiskutabelt har lett till stora väljarrörelser är S:s problem och Håkan Juholts svaga förtroende. Partiet sprätter nu väljare i alla riktningar. Baserat på vilket parti man röstade på i riksdagsvalet så går flödet såväl till Vänsterpartiet och Miljöpartiet som till Moderaterna och Sverigedemokraterna. Dessa väljare är flyktiga och kommer sannolikt snabbt att byta parti igen, vilket förklarar varför stödet för Vänsterpartiet gått upp och ner kraftigt den senaste månaden.

Håkan Juholts försök att koppla greppet om partiet, krisläget och de egna förtroendesiffrorna har av allt att döma misslyckats å det grövsta. Förtroendet för Juholt är nu 2,12 på en femgradig skala, en majoritet svenskar (61%) uppger att de har ”ganska eller mycket litet förtroende” för Håkan Juholt, i maj var det endast 3 av 10 (28%). Likt föregående månad är det 12% av väljarna som har mycket eller ganska stort förtroende för honom. Det är förstås en ohållbar nivå för den partiledare som är tänkt att utmana Fredrik Reinfeldt om statsministerposten i valet 2014.

Fredrik Reinfeldts förtroendesiffror är i stort en ljus spegelbild av Juholts, en majoritet svenskar (56%) uppger att de har ganska eller mycket stort förtroende för honom och 2 av 10 (19%) har ”ganska eller litet förtroende”. På en femgradigskala är snittet 3,46 (i stort sett oförändrat sedan föregående mätning).

Bland S-sympatisörerna är det en av tre (33%) som har förtroende för Juholt. Reinfeldts nivå bland de egna är 91%.

Ibland får vi frågor om varför vi väljer att ta med de partier som hamnar under riksdagsspärren, t ex Kristdemokraterna i denna mätning, när man redovisar resultatet på blocknivå.  Man måste komma ihåg att syftet med väljarundersökningar är att mäta partisympatier, det aktuella väljarstödet för respektive parti – inte att prognostisera ett valresultat eller beräkna en exakt mandatfördelning (det skulle krävas att man gjorde undersökningen på länsnivå med alla valkretsar, utjämningsmandat och så vidare). Mot den bakgrunden bör man inte ta hänsyn till om ett parti ligger över eller under spärren när man räknar samman resultatet för Alliansen och oppositionen. Tvärtom får man den bästa ögonblicksbilden över stödet för respektive parti och block om man bortser från mandatfördelningen och riksdagsspärrar. Sedan bör det även tilläggas att när vi väl närmar oss valet ändrar sig väljarnas beteende och partier som ligger nära spärren tenderar nästan alltid att klara sig på grund av bland annat stödröstning. Att ett parti skulle få 3,9%  i valet och bomma Riksdagen med 0,1 procentenhet är därmed inte särskilt sannolikt.

Läs hela undersökningen här.

Per Nilsson, Head of Public Opinion Analysis