Väljarbarometer för januari

Demoskops väljarbarometer för januari (27/12-4/1) visar att för Socialdemokraterna börjar det nya året som det gamla slutade, fortsatt kräftgång. Resultaten är intressanta med en rekordlåg nivå för Socialdemokraterna och en rekordhög för Miljöpartiet.

Alliansens försprång minskar något i förhållande till i decembermätningen. Skillnaden är nu 3,8 procentenheter – 48,1% mot 44,3% – mot 9,8 procentenheter i december.

I förhållande till decembermätningen backar Socialdemokraterna till 23,9% (-2,2 procentenheter), vilket alltså är det lägsta som uppmätts i en demoskopmätning. Samtidigt får Miljöpartiet, med stöd av 14,6% (+3,1) av väljarna, sin högsta nivå i någonsin. (Ökningen är statistiskt säkerställd.) Även Vänsterpartiet ökar och når 5,9% (+1,7).

På allianssidan tappar Moderaterna något (-2,2) och får stöd av 34,1% av väljarna. Även de övriga backar, men mer marginellt, Folkpartiet 5,8% (-0,1), Kristdemokraterna 2,9% (-0,4), Centerpartiet 5,3% (-0,8). De många turerna kring personfrågor och ledarskapet inom Kristdemokraterna har knappast stärkt partiet.

Sverigedemokraterna går framåt till 6,0% (+0,9) och befäster sin position som ett parti i paritet med Centerpartiet och Folkpartiet.

Dramatiken ligger, liksom i de senaste mätningarna, i utvecklingen för Miljöpartiet och Socialdemokraterna, där MP på allvar börja utmana S om att vara det viktigaste oppositionspartiet. Att Socialdemokraterna nu har mindre än en fjärdedel av väljarkåren bakom sig visar att den politiska kartan på allvar har ritats om och att den socialdemokratiska självbilden riskerar att försvagas ytterligare.

Strömmarna från S till MP är tydliga och när nu Jonas Sjöstedt övertagit partiledarrollen för Vänsterpartiet riskerar Socialdemokraterna att utmanas även från vänster. Sjöstedt framstår sannolikt för många traditionella S-väljare som den strukturerade S-ledare som de själva efterlyser.

Det låga förtroendet för Håkan Juholt är vid det här laget en allmänt känd belastning för Socialdemokraterna. Till problemet kan adderas att Juholt just nu är den enda egentliga bäraren av Socialdemokraternas varumärke. Att individfrågorna spelar en stor och viktig roll för väljarstödet står bortom allt tvivel. Om S på nytt ska kunna utmana som ett regeringsalternativ måste alltså förtroendet för partiledaren öka på ett påtagligt sätt.

Det är lätt att tro att den stora väljarrörligheten också innebär stora fluktuationer i förtroende. Så är inte fallet. Det finns åtskilliga exempel på snabbt fallande förtroende efter diverse affärer och skandaler. Exemplen på tydligt stigande förtroende från en låg nivå är betydligt färre. Det ska mirakel till för att Håkan Juholt från nuvarande nivå ska lyckas nå en, i sammanhanget, acceptabel förtroendenivå.

Vid närmare granskning av tappet för Socialdemokraterna är det sedan problemen började i första hand Miljöpartiet som vunnit över S-väljare (d v s de som röstade på S i det senaste valet), därefter Moderaterna. Det har också funnits en viss nettoström till Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, medan övriga inte gagnats av de socialdemokratiska problemen.

Lojaliteten bland de egna väljarna är nu nere i 70% efter att under en längre period legat mellan 80% och 90%.

De strukturella problemen med ett lågt stöd bland förvärvsarbetande och i storstad kvarstår givetvis, men i grunden har inte profilen av de socialdemokratiska sympatisörerna förändrats i någon utsträckning. Snarare är det så att man tappat mark i alla demografiska grupperingar. En skillnad i förhållande till före Juholts tillträde är dock att S tydligt försvagats bland de yngsta väljarna, medan man inte tappat lika mycket mark bland de äldre.

Efter Håkan Juholts tillträde fanns tendenser till ökat stöd för Socialdemokraterna bland i första hand män, äldre, låginkomsttagare och de som i förra riksdagsvalet röstade på Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Alla sådana effekter är nu borta.

Läs hela undersökningen här.

Anders Lindholm, vd Demoskop