Kraftig nedgång för Moderaterna i väljarbarometern.

Moderaterna backar kraftigt till 18,5 procent efter utspel om öppnare förhållande till SD.  Samtidigt når Centerpartiet en ny rekordnivå. Läget i oppositionen är oklarare än på längre och väljarnas osäkerhet ökar snabbt.

De rödgröna partierna ökar något i Expressen/Demoskops väljarbarometer för februari och får nu sammanlagt 40,6 procent (+1,1). Allianspartierna backar till 39,0 procent (-2,0), och därmed blir nu den rödgröna sidan återigen störst efter två månader med alliansledning. Ställningen mellan de båda blocken förblir jämn.

På allianssidan visar februarimätningen en kraftig rörelse i opinionen. Moderaterna backar till 18,5 procent (-5,8). Den statistiskt säkerställda nedgången kommer efter Moderaternas uppmärksammade utspel om en förändrad hållning i synen på möjligheten att förhandla med Sverigedemokraterna och kan av allt att döma tolkas som en reaktion. Nedgången syns hos båda könen men tycks vara särskilt uttalad i storstäderna och bland män. Huvudsakligen ser väljarna ut att ha rört sig dels till andra allianspartier, dels till gruppen osäkra som nu når höga nivåer.

Moderaternas branta nedgång innebär uppgångar på mellan 1,0 och 1,7 procentenheter hos de andra allianspartierna. Störst är uppgången för Centerpartiet, som nu ökar till 11,1 procent. (+1,7). Det är den högsta nivån för Centerpartiet som uppmätts i Demoskops väljarbarometer sedan den inleddes år 1990. Sett över längre tid har partiet ökat i samtliga åldersgrupper och har en tämligen jämn åldersprofil. Ser man till de senaste månadernas ökningar har partiet särskilt gått framåt bland högutbildade och väljare som befinner sig mitt i yrkesverksam ålder, inte minst barnfamiljer.

Liberalerna gör en ökning till 5,8 procent i februari (+1,1), förmodligen till del som en av mottagarna i Moderaternas tvära nedgång. Partiets opinionsutveckling har i övrigt visat förhållandevis små rörelser under senare tid. För Kristdemokraternas del innebär månadens turbulens på allianssidan att partiet tar ett steg närmare fyraprocentsgränsen, som man ändock inte lyckas passera med månadssiffran 3,6 procent (+1,0). Även om långa perioder under fyraprocentsgränsen också syntes förra mandatperioden, har den nuvarande svackan vuxit sig jämförelsevis längre med hela 17 mätningar på rad under riksdagens spärrgräns.

Medan rörelserna är stora på allianssidan berörs inte den rödgröna sidan på samma sätt. Socialdemokraterna gör en liten uppgång till 26,9 procent (+0,2). Partiet har backat bland väljare i övre medelåldern under senare tid, men har samtidigt gjort en ökning bland de äldre. Detta accentuerar den kraftigt ojämna åldersprofilen på S-väljarna, med nivåer på närmare 40 procent bland väljare över 65 år att jämföras drygt 16 procent bland de yngsta. Vänsterpartiets uppåttrend håller i sig och partiet går i februarimätningen framåt till 9,0 procent (+0,9), den högsta nivån på fem år. Partiet gynnas av att vara ensamma i riksdagen om sin friare roll på vänstersidan utanför regeringen. Det är framför alt bland de yngre väljarna som Vänsterpartiet har gått framåt under senare tid. Här syns i stället en motsvarande försvagning för Miljöpartiet, som i februari ligger kvar på oförändrade 4,7 procent (+/- 0,0). Den tidigare styrkepositionen bland de unga väljarna har i stor utsträckning tappats under regeringstiden.

Sverigedemokraterna hämtar in delar av förra månadens nedgång och ökar till 17,5 procent under februari (+1,3). Partiet ser ut att ha gått framåt bland de yngsta väljarna under senare tid medan nedgångar syns i den tidigare starka kategorin äldre väljare över 65 år. Feministiskt initiativ ligger kvar på oförändrade 2,1 procent (+/- 0,0). Övriga partier samlar 0,8 procent i mätningen (-0,4) Andelen osäkra ökar kraftigt till 18,3 procent (+4,5), en klart högre nivå än tidigare under mandatperioden. Ökningen kan väsentligen hänföras till tidigare moderata väljare som under den senaste månaden har börjat tveka.

• Moderaterna har allvarliga problem i opinionen nu. Efter SD-utspelet har vi kunnat se hur Anna Kinberg Batra inte längre är en samlande ledare för alliansväljarna, och den branta nedgången för Moderaterna i februari är kvittot. SD-utspelet var ett riskabelt och kontroversiellt steg att ta, och många M-väljare har reagerat klart negativt.
• Hur man ska förhålla sig till SD är en fråga där åsikterna går isär, både hos partier och väljare och för många är den känslig. Men tajmningen kan vara en faktor som bidragit till den kraftiga väljarreaktionen. Moderaternas kursändring kommunicerades bara några dagar efter Trumps turbulenta tillträde som president. Vi har kunnat se att allmänheten har oroats kraftigt av Trump och situationen i amerikansk politik. Det är inte otänkbart att Trump på det sättet har satt en stämning även i Sverige och att en del väljare kan ha uppfattat en koppling när M-utspelet kom.
• Förändringarna på allianssidan, den moderata opinionssmällen och Centerpartiets toppnivå, innebär att opinionsläget är oklarare än på länge. Centerpartiet kliver fram med rekordresultat i mätningarna och ett starkt väljarförtroende. Moderaterna är rejält stukade, men är fortsatt det största oppositionspartiet – samtidigt framstår de nu som politiskt mer isolerade från övriga allianspartier.

Den höga andelen osäkra väljare speglar den politiska turbulensen som råder nu. Framtida regeringsalternativ har börjat diskuteras och det politiska läget är väldigt oklart. Det är inte enkelt för en väljare att avgöra vad det är för tänkbara regeringar man ger sitt stöd genom att välja ett visst parti idag. Att M-nedgången i stor utsträckning har gått till gruppen osäkra kan kanske vara en tröst för partiet. När den nuvarande politiska villervallan klarnar upp kan en del av de väljarna tänkas vända åter.

Peter Santesson, chef för opinionsanalys
Demoskop

Om undersökningen

Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten
Fråga: Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag? (Om ej svar ställs även de uppföljande frågorna:  Vilket parti lutar det mest mot för dig?/ Vilket parti tycker du är minst dåligt?)
Undersökningsperiod: 31 januari – 8 februari 2017.
Metod och urval: Telefonintervjuer i enlighet med standard för slumpmässiga befolkningsurval baserat på telefonnummer. För att tillförsäkra god representativitet kompletteras fasta med mobila telefonnummer. Utvald person i ett hushåll ersätts inte av annan person i samma hushåll.
Antal genomförda intervjuer: 1 254.
Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder, utbildning, parti i senaste riksdagsval samt hushållsstorlek.
Beställare: Expressen.
Mätinstitut: Demoskop.
Statistisk säkerhet: Moderaternas nedgång är statistiskt säkerställd.