Demoskop

Övervikt för Alliansen - M fortsatt framåt

I blockstriden skiftar nu ledningen till Alliansens fördel. Alliansen har stöd av 41,7% mot 39,6% för de rödgröna. M (23,9%) fortsätter uppåt och ökar nu med 1,3 procentenheter. För övriga Allianspartier är förändringarna små, men genomgående i uppåtgående. L får stöd av 4,9% (+0,4), KD av 3,5% (+0,6) och C av 9,3% (+0,1). På den rödgröna sidan backar S (27,3%) med 0,5 procentenheter, V (7,2%) får oförändrat stöd, medan MP (5,1%) ökar med 0,7 procentenheter. Mätningens enskilt största förändring är en tillbakagång för SD med 2,5 procentenheter till 15,4%. Andelen osäkra var 9,8%, vilket är den lägsta nivån sedan mars 2016.

Stort och växande förtroende för Kristersson

M:s återhämtning efter det dramatiska tappet under våren 2017 är anmärkningsvärd. Partiet får nu sitt största stöd sedan januari 2017. Att partiledarskiftet har varit en avgörande faktor går inte att tvivla på. Ulf Kristersson har på kort tid vunnit mark i förtroendeligan. Under senare tid har inte betydelsen av de politiska frågorna förändrats nämnvärt, men att lag och ordning har nu passerat migration och integration som enskilt viktigaste fråga är sannolikt gynnsamt för stödet för M. Ekonomin har länge varit underordnad, men det finns indikationer om att frågan ökar i betydelse, boprisfall och börsoro kan skapa tvivel och oro för ekonomin, vilket också gynnar M.

Även om M under senare tid har haft framgångar i opinionen finns skäl att påminna om att läget nu snarast är en normalisering. Stödet för partiet är bara strax över valutfallet, och nivåerna ligger i paritet med, eller något under nivåerna under 2016. Förtroendet för Kristersson är visserligen högt och växande, men inte på något sätt historiskt högt. Snarare var förtroendet för hans företrädare på en sådan nivå att hon hade blivit till en tydlig belastning för partiet. I november 2011 hade Fredrik Reinfeldt förtroende bland en majoritet av väljarna. Företrädare för de största partierna bör kunna ha förtroende från åtminstone halva befolkningen. Även om S i någorlunda närtid har upplevt sämre nivåer så måste ett förtroende för Löfven på nu betecknas som lågt.  M:s ökade stöd i opinionen sker samtidigt som SD backar, och en del av förklaringen är just att tidigare M-väljare som under en tid stött SD nu återvänder. M:s fokus på både migration och lag och ordning börjar ge effekt.

SD tappar, men ingen given trend

Även om SD nu tappar mark så har partiet över tiden visat sig kunna stå emot såväl skandaler som skiftande fokus i politiken. Partiet ligger alltjämt klart över valresultatet, det allmänna sentimentet om utvecklingen i samhället är nu åter negativt och frågan om lag och ordning är i växande. Det borgar sannolikt för att partiet inte kommer tappa dramatiskt, och inte till en nivå som innebär att något av de övriga blocken skulle kunna närma sig en majoritetsposition. Såväl S som M har alltjämt ett tydligt negativt nettoflöde till SD och det finns inga utsikter om att partiets tunga inflytande i svensk politik inte kommer bestå.

Andrum för MP, och i viss mån KD

För MP:s del ger månadens utfall ett visst andrum. Efter att partiet varit strax över riksdagsspärren och till och med under vid ett enstaka tillfälle är nivån på 5,1 procent ett steg framåt, och det högsta stödet sedan april 2017. Även KD har ökat något, och även om det inte kan sägas vara en säkerställd förbättring så finns en stark psykologisk betydelse i nivån 3,5% mot förra månadens 2,9%. Spekulationerna om KD klarar riksdagsspärren kommer vara intensiva, men med stöd ett nära spärren före valet har partiet vid åtskilliga tillfällen klarat sig genom stödröstande.

S tillbaka på det nya normala

För S är nivåer strax över 27% numera att beteckna som normala. Partiet ökade till strax över 30 procent under hösten 2017, vilket under senare år har varit ovanligt. De högre nivåerna sammanföll med ett högre förtroendet för Löfven, och skedde, intressant nog, efter hanteringen av skandalen i Transportstyrelsen. Ett fortsatt stort dilemma för partiet är återväxten av väljare. Man har klart störst stöd bland pensionärer, men ligger efter M bland de unga väljarna.

Kampen om de liberala väljarna hårdnar

Stödet för de liberalt orienterade partierna verkar nu ha stabiliserat sig på strax över 4% för L och strax under 10% för C. Med tanke på att båda dessa partier har mycket rörliga väljare sinsemellan, men också i förhållande till M, är läget fortsatt mycket bekymmersamt för i första hand L. C har tappat mark efter toppnivåerna förra våren, och Annie Lööf pressas nu kring exempelvis frågan om ensamkommande och om partiet fullt ut kommer vara stå bakom Alliansen. Båda partierna är nuläget i stort hänvisade till det man kan vinna från andra allianspartier.

Faktaruta

Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten

Fråga: Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag? (Om ej svar ställs även de uppföljande frågorna:  Vilket parti lutar det mest mot för dig?/ Vilket parti tycker du är minst dåligt?)

Undersökningsperiod: 30 januari – 6 februari 2018.

Metod och urval: Telefonintervjuer utifrån befolkningsurval baserat på telefonnummer samt webbintervjuer bland slumpmässigt tillfrågade besökare på drygt 400 socioekonomiskt stratifierade  webbplatser. Att på eget initiativ anmäla sig till webbpanelen, s.k. självrekrytering, är inte möjligt.

Antal genomförda intervjuer: 1 619 intervjuer varav 1009 per telefon och 610 via webb.

Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder, utbildning, parti i senaste riksdagsval samt hushållsstorlek.

Beställare: Expressen.

Mätinstitut: Demoskop.

Relaterade artiklar: Väljarbarometern januari 2018