Demoskop

Uppåt för S och KD

Sedan valet är förändringarna alltjämt små. De borgerliga partierna backar något, KD undantaget. Stödet ökar däremot för S (30,2%, +1,8 procentenheter) sedan förra månadens mätning. För V (8,0%, +/- 0,0) är läget oförändrat både i förhållande till förra månaden och sedan valet. MP (3,8%, -0,3) tappar och är åter under riksdagsspärren. M (17,1%, -1,8) och C (6,9%, -1,5) backar, medan stödet för KD (7,7%, +1,9) ökar. För L (4,5%, +0,1) är läget i stort oförändrat strax ovanför riksdagsspärren. SD (19,5%, -1,2) backar något men ligger alltjämt klart över valutgången.

jan	17,1	4,5	6,9	7,7	3,8	30,2	8,0	19,5	2,2	36,2	42,1
dec	18,9	4,4	8,4	5,8	4,1	28,4	8,0	20,7	1,3	37,5	40,5
förändring	-1,8	0,1	-1,5	1,9	-0,3	1,8	0,0	-1,2	0,9	-1,3	1,6
förändring sedan val 2018	-2,7	-1,0	-1,7	1,4	-0,6	1,9	0,0	2,0	0,7	-4,1	1,4

När det gäller de två huvudaktörerna, S och M, framstår det som att S snarast gynnats av turbulensen och de många tveksamheterna kring regeringsbildningen, medan M har missgynnats. Att avsätta statsministern, fälla honom i en statsministeromröstning och få igenom en borgerlig budget, utan att lösa regeringsfrågan leder till klander av de borgerliga partierna som helhet. Sedan valet har M tappat nästan tre procentenheter. Inom M kan man förstås uppfatta att skulden till tappet helt ligger på samarbetspartierna C och L, som tillsammans med de rödgröna fällde Ulf Kristersson som statsminister under hösten. Flödena från M har dock primärt gått i riktning mot SD och KD, vilket antyder att det i första hand är de konservativa väljarna som är missnöjda. I den gruppen hade man möjligen velat se ännu tydligare agerande från M:s sida.

Stödet för KD är nu det högsta sedan september 2006. Att man också symboliskt passerar C, och är det parti, som har det fjärde största stödet, kan ses i ljuset av att sympatisörerna är klart mindre splittrade än vad läget är för övriga  allianspartier. Här finns en nu en konservativ plattform som KD kan rida på fullt ut utan alltför risker för läckage i annan riktning. Dessutom har förtroendet för Ebba Busch Thor ökat kontinuerligt under en längre. Det är tydligt att hon nu övertagit det momentum på allianssidan som tidigare i perioder funnits hos Kristersson och Lööf.

För C måste det sjunkande stödet vara en klar besvikelse. När partiet och Annie Lööf har försökt ta kommando över hur situationen ska tolkas och hur processen ska drivas förefaller effekten nu istället ha blivit att man tappat initiativet, och till stor del trovärdigheten i bredare grupper. Det indikerade inte minst helgens mätning där väljarna klart underkände C:s och L:s agerande i samband med regeringsbildningen. De försök till lösningar som lagts fram har inte uppfattats som realistiska, och Annie Lööf har dessutom tappat i förtroende under processen. För C är stödet nu det lägsta sedan juni 2016.

Även om SD inte ökar den här månaden så ligger man klart över nivån i valet. Försöken att isolera partiet har, som vid tidigare tillfällen, snarare satt dem i fokus och genererat ett större stöd. Avsikten att nu inom Alliansen göra en överenskommelse om hur SD ska hållas från alla typer av inflytande är inte utan risk. Dessutom ökar det möjligheterna att Sverige går mot ett extra val.

Vid ett eventuellt extra val är riskerna överhängande att riksdagsstatusen går förlorad för L och MP. L-väljarna är i det närmaste helt splittrade avseende de två statsminsteralternativ som varit aktuella. MP har kommit i bakvatten i processen kring regeringsbildningen. Läget försvåras ytterligare av att det nu finns tendenser till en ny pessimism med trygghet, säkerhet och ekonomiska förväntningar i fokus. Det är frågor som inte gynnar partiet. Därtill har man alltjämt de två partiledare som har lägst förtroende.

Relaterade artiklar: Väljarbarometern december 2018

Faktaruta

Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten

Fråga: Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag? (Om ej svar ställs även de uppföljande frågorna:  Vilket parti lutar det mest mot för dig?/ Vilket parti tycker du är minst dåligt?)

Undersökningsperiod:  2 – 8 januari 2019.

Metod och urval: Telefonintervjuer utifrån befolkningsurval baserat på telefonnummer samt webbintervjuer i en panel som rekryteras bland besökare på drygt 400 socioekonomiskt stratifierade webbplatser. Att på eget initiativ anmäla sig till webbpanelen, s.k. självrekrytering, är inte möjligt.

Antal genomförda intervjuer: 1 614 intervjuer varav 1000 per telefon och 614 via webb.

Andel osäkra: 5,7 procent.

Andel övriga partier: 2,2 procent.

Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder, utbildning, parti i senaste riksdagsval samt hushållsstorlek.

Statistisk säkerhet: KD:s uppgång sedan förra månaden är statistiskt säkerställd.

Beställare: Expressen.

Relaterade artiklar: Hur genomförs en väljarbarometer?