Demoskop

Knapp ledning för Alliansen

Det är fortsatt mycket jämnt mellan blocken, med Alliansen (39,1%) i knapp ledning före de rödgröna (38,4%), samtidigt som SD (19,4%) fortsätter att öka och har stöd av en av fem väljare. De rödgröna tappar 1,4 procentenheter sedan förra månaden, medan Alliansen (+0,1) och SD (+0,6) ökar något.

Förändringarna är genomgående små och inom felmarginalen. Stödet för S (26,3%, +0,4) ökar något, medan V (7,7%, -1,0) och MP (4,4%, -0,8) backar. På Allianssidan ökar stödet för M (22,3%, +0,1) och L (4,9%, +0,9), medan KD (2,9%, -0,4) och C (9,1%, -0,4) tappar. SD (19,4%, +0,6) ökar och når sin högsta nivå sedan juli 2017.

Andelen osäkra var 12,5 procent.

Under april har regeringen lagt fram sin ekonomiska vårproposition. Med tanke på att det är valår uppfattas propositionen av många som en typisk valbudget med stärkt stöd till utvalda grupper.  Det är sällan budgeten har ett direkt och tydligt genomslag i opinionen och det förefaller inte har skett den här gången heller.

Det mest uppmärksammade riksdagsbeslutet under april är amnestin för de ensamkommande från Afghanistan. Beslutet uppfattas som särskilt kontroversiellt då det har skapat en tydlig splittring i Alliansen, med C på ena sidan och övriga allianspartier på den andra. Inte heller här framstår det som att beslutet har haft ett tydligt opinionsmässigt genomslag. Även om inga enskilda förändringar är signifikanta kan dock noteras att förespråkare för beslutet, V, MP och C har tappat något, medan de tydligaste motståndarna SD har fått ett ökat stöd. Möjligen är det ett uttryck för hur frågan har uppfattats av väljarna.

Samtidigt har det tyngsta regeringspartiet S, inte tappat sedan förra månaden. Den position man intagit genom att både stödja amnestibeslutet och samtidigt signalera en allt stramare hållning i invandringsfrågor kan emellertid riskera att åter öka otydligheten kring partiets position.

För småpartierna kring riksdagsspärren fortsätter kräftgången även om L lyfter till något säkrare mark den här månaden. MP är nere på nivåer som indikerar att riksdagsstatusen är mycket osäker. Partiet har tappat sin tidigare status bland både unga och välutbildade. För KD är stödet nu åter under tre procent, vilket sannolikt ökar frågetecknen kring om en stödröst i själva verket är bortkastad. För KD är det avgörande att före valet kunna uppvisa ett större stöd än så.

För partierna kring riksdagsspärren är lojaliteten sedan senaste valet särskilt låg. Detsamma kan för övrigt sägas även om C, som å andra sidan lyckats byta ut del delar av sin tidigare väljarkår mot främst liberalt sinnade alliansväljare från andra partier, och ett litet tillskott av gröna väljare från MP.

Relaterade artiklar: Väljarbarometern april 2018

Faktaruta

Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten

Fråga: Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag? (Om ej svar ställs även de uppföljande frågorna:  Vilket parti lutar det mest mot för dig?/ Vilket parti tycker du är minst dåligt?)

Undersökningsperiod: 24 april – 2 maj 2018.

Metod och urval: Telefonintervjuer utifrån befolkningsurval baserat på telefonnummer samt webbintervjuer i en panel som rekryteras bland besökare på drygt 400 socioekonomiskt stratifierade webbplatser. Att på eget initiativ anmäla sig till webbpanelen, s.k. självrekrytering, är inte möjligt.

Antal genomförda intervjuer: 1 624 intervjuer varav 1000 per telefon och 624 via webb.

Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder, utbildning, parti i senaste riksdagsval samt hushållsstorlek.

Beställare: Expressen.

Mätinstitut: Demoskop.

Relaterade artiklar: Hur genomförs en väljarbarometer?