Demoskop

Fallet för M fortsätter, SD går förbi

De rödgröna (41,4%) utökar avståndet till Alliansen (36,8%). C (12,1%, +1,0) ökar för fjärde månaden och SD (18,2%, +0,7 procentenheter) för andra månaden i rad. M (16,6%, -1,9) står åter för den enskilt största förändringen i förhållande till förra månadens mätning. Stödet för regeringspartierna S (27,8%, +0.9) och MP (5,7%, +1,0) ökar något, medan V (7,9%, -1,1) tappar mark. För Alliansens två minsta partier, L (5,1%, -0,7) och KD (3,0%, -0,6) är förändringarna små. Andelen osäkra (15,7%) är alltjämt hög.

Den politiska kartan ritas om

Efter en lång period av relativ stiltje i väljarkåren fortsätter den politiska kartan att ritas om. M har på två månader tappat 7,7 procentenheter, nästan en tredjedel av sympatisörerna. Den försvagade positionen accentueras av att stödet för SD är större än för M för första gången i Demoskops mätningar. Därmed är SD också näst största parti. Ökningen för C är måttlig även den här månaden, men trenden är fortfarande positiv, och ökningen är signifikant i förhållande till nivån i januari. M får i månadens mätning sitt svagaste stöd sedan maj 2003, medan C ännu en gång får sitt starkaste stöd någonsin i Demoskops mätningar.

M har under den senaste tvåmånadersperioden tappat på bred front och i stort sett i alla demografiska grupper. Tydligast är nedgången i storstad och bland äldre. I förhållande till valet har det största väljarflödet gått till C, och därefter till SD och L. Till skillnad från nettoflödet till C och L tycks inte flödet till SD ha ökat under den senaste tvåmånadersperioden. Det har heller inte minskat, vilket i sig är ett misslyckande utifrån partiets ambitioner att återvinna tidigare sympatisörer.

För S och M, som tappat mest till SD sedan valet, är situationen besvärande. Den stramare hållningen i migrationsfrågor uppfattas snarast som ett erkännande av SD:s problemanalys, utan att väljarströmmarna har vänt åter. Bland de som inte delar den problemanalysen har väljarna snarare sökt sig till andra alternativ, där särskilt C, och i viss mån V, kommit väl ut. M:s nya position har blivit vattendelaren som hittills bara gynnat andra partier. Att stödet nu sjunker ytterligare för partiet innebär att pressen på Anna Kinberg Batra ökar. Nu prövas uthålligheten och tålamodet på allvar i partiet.

Förra månadens moderata utspel om att genomdriva en Alliansbudget med stöd av riksdagsmajoriteten var startskottet för större väljarrörelser, men de underliggande krafterna handlar om politiken i ett bredare perspektiv och bland annat om en växande misstro mot politikens och inte minst de större partiernas förmåga att hantera samhällsutmaningarna, om politikens ledarskapsproblem och om fortsatt sjunkande väljarlojalitet.

De sista två månaderna är en påminnelse om väljarnas svaga relation till partierna. Väljare som tydligt identifierar sig med de partier man stöder är i klar minoritet, och identifikationen sjunker över tiden. Utbytbarheten mellan partierna är särskilt stor inom Alliansen, där skillnaderna uppfattas som måttliga och personfrågor och sakfrågor betyder mer. I stunden påverkar det stödet för M, men den nya politiska kartan har inte satt sig och väljarnas osäkerhet antyder att fler större rörelser är sannolika före valet. Att signalpolitiken tagit allt större plats på bekostnad av en mer långsiktig reformagenda förefaller leda till kortsiktiga vinster snarare än långsiktig lojalitet.

Även om C, och viss mån L, åtminstone i nuläget gynnas av M:s bristande formkurva så försvagas Alliansen, och regeringsmakten ter sig alltmer avlägsen. Då utsikterna för en majoritet för de rödgröna, eller för Alliansen, efter valet är ytterst små, så skärps också frågan för i första hand C och L – på vilket sätt tänker man närma sig regeringsmakten? Kommer man även efter valet fortsätta acceptera den förkastade, men ändå alltjämt rådande decemberöverenskommelsen? Kommer man prioritera samarbete över blockgränserna, eller kommer man ansluta sig till M:s linje?

Anders Lindholm,
CEO Demoskop

Om undersökningen

Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten

Fråga: Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag? (Om ej svar ställs även de uppföljande frågorna:  Vilket parti lutar det mest mot för dig?/ Vilket parti tycker du är minst dåligt?)

Undersökningsperiod: 28 februari – 7 mars 2017.

Metod och urval: Telefonintervjuer i enlighet med standard för slumpmässiga befolkningsurval baserat på telefonnummer. För att tillförsäkra god representativitet kompletteras fasta med mobila telefonnummer. Utvald person i ett hushåll ersätts inte av annan person i samma hushåll.

Antal genomförda intervjuer: 1 252.

Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder, utbildning, parti i senaste riksdagsval samt hushållsstorlek.

Beställare: Expressen.

Mätinstitut: Demoskop.

Statistisk säkerhet: Ingen förändring är statistiskt säkerställd, däremot är skillnaden mellan de rödgröna och Alliansen nu signifikant.