Demoskop

Underkänt för Alliansen - L och MP lever farligt inför eventuellt extra val

Sedan valet är förändringarna på partinivå små, med undantaget att SD går tydligt framåt. Alliansen som helhet backar och får nu stöd av 36,1 procent av väljarna (-4,2 procentenheter sedan valet). Stödet för de rödgröna är 41,2 procent (+0,5).

nov	18,3	4,1	8,8	4,9	4,2	29,2	7,8	21,1	1,7	36,1	41,2
okt	18,8	4,8	8,7	6,1	3,5	30,6	7,7	18,0	1,9	38,3	41,8
förändring	-0,5	-0,7	0,1	-1,2	0,7	-1,4	0,1	3,1	-0,2	-2,2	-0,6
förändring sedan val 2018	-1,5	-1,4	0,2	-1,4	-0,2	0,9	-0,2	3,6	0,2	-4,2	0,5

Den tydligaste förändringen sedan valet är ökningen för SD (21,1%, +3,6). Även S (29,2%, +0,9) ökar något. Stödet för V (7,8%, -0,2), MP (4,2%, -0,2) och C (8,8%, +0,2) är i stort oförändrat. För M (18,3%, -1,5), L (4,1%, -1,4) och KD (4,9%, -1,4) är trenden vikande. Partierna har tappat i båda mätningarna efter valet.

Alliansens oförmåga att bilda regering, trots att man med SD:s hjälp lyckats rösta bort den sittande statsministern, slår tillbaka. Som bekant tolkas utgångsläget för regeringsbildningen på lite olika sätt inom Allianspartierna, och man riskerar därför, som enhet, ytterligare tapp oavsett vilken väg regeringsbildningen slutligen kommer att gå.

För de två tydligaste regeringsivrarna på allianssidan, M och KD, finns en tendens att flödet går i riktning mot SD. Det ger en antydan om riskerna inför ett eventuellt extra val, d v s om frågan ställs ytterligare en gång till svenska folket kan de konservativt orienterade väljarna ännu tydligare komma att öka sitt stöd för SD.

De partier som vid ett extra val löper störst risk är dock sannolikt MP och L. Stödet för MP ökade markant i direkt anslutning till det klimatfokus som uppstod i samband med den varma sommaren. Därefter har partiet åter tappat mark, och man ligger alltjämt, trots en viss ökning sedan den senaste mätningen, riskabelt nära fyraprocentsspärren.

För L, vars väljare traditionellt ligger mycket nära M, och med viss lätthet skiftar mellan partierna, är situationen en annan. Den icke-socialistiska plattformen är viktig i partiet, och vid ett alltför tydligt närmande till S riskerar en stor del av den redan begränsade plattformen att gå förlorad. L:s riksdagsstatus är på allvar hotad vid ett eventuellt extra val.

Situationen för C är annorlunda. Väljarna ligger mer åt vänster, och har en något mer GAL-orienterad agenda (utifrån en GAL-TAL-orienterad beskrivning av väljarnas värderingar). Det innebär att avståndstagandet mot de rödgröna är mindre. Det framstår möjligen som paradoxalt utifrån exempelvis C:s syn i företagarfrågor, som brukar beskrivs som tydligt högerorienterad. C:s nuvarande situation, med ett ben i respektive läger är möjligen relativt gynnsam, och till och med logisk utifrån sympatisörernas perspektiv. Frågan är dock vad som sker när partiet fullt ut måste välja väg. I det skedet är fallhöjden sannolikt större än de potentiella vinsterna.

Att politiken nu enbart handlar om tänkbara samarbetskonstellationer, och vilka man kan och inte kan samtala med är inte gynnsamt för förtroendet för det politiska systemet och ledarskapet som helhet. Det är möjligen signifikativt att det parti som ska isoleras också är det som mer än andra har vunnit mark i den uppkomna situationen. Ambitionen att helt sätta SD i periferin ger i själva verket, liksom tidigare, partiet en central och till och med stärkt position.

Relaterade artiklar: Väljarbarometern oktober 2018

Faktaruta

Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten

Fråga: Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag? (Om ej svar ställs även de uppföljande frågorna:  Vilket parti lutar det mest mot för dig?/ Vilket parti tycker du är minst dåligt?)

Undersökningsperiod: 30 oktober – 6 november 2018.

Metod och urval: Telefonintervjuer utifrån befolkningsurval baserat på telefonnummer samt webbintervjuer i en panel som rekryteras bland besökare på drygt 400 socioekonomiskt stratifierade webbplatser. Att på eget initiativ anmäla sig till webbpanelen, s.k. självrekrytering, är inte möjligt.

Antal genomförda intervjuer: 1 614 intervjuer varav 1000 per telefon och 614 via webb.

Andel osäkra: 7,1 procent.

Andel övriga partier: 1,7 procent.

Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder, utbildning, parti i senaste riksdagsval samt hushållsstorlek.

Statistisk säkerhet: Alliansens tillbakagång och SD:s uppgång jämfört med riksdagsvalet är statistiskt säkerställda.

Beställare: Expressen.

Relaterade artiklar: hur genomförs en väljarbarometer?