Demoskop

Vem vågar prata om sina åsikter?

Frågan om samtalskulturen i det offentliga rummet har blivit omdebatterad under senare år. Finns det systematiska skillnader mellan sammansättningen av åsikter som yttras offentligt och de åsikter som befolkningen i stort har?

Statsvetaren Henrik Oscarsson har exempelvis beskrivit hur han uppfattar att utrymmet för åsiktsrikedom har blivit snävt kringskuret i svensk samhällsdebatt. En rad åsikter som är utbredda hos allmänheten förekommer sällan i den offentliga debatten. Oscarsson förklarade skillnaden med att offentlig debatt äger rum i en trång åsiktskorridor av acceptabla ståndpunkter, där åsiktsavvikare stigmatiseras.

Frågeställning

Demoskop har på eget initiativ undersökt den svenska allmänhetens benägenhet att tala uppriktigt om sina åsikter. I vår stora värderings- och livsstilsundersökning DemoskopPanelen ställdes följande fråga:

I vilken utsträckning känner du att du kan prata uppriktigt om vad du tänker om politik och samhällsfrågor? (1) Med din familj och dina vänner, (2) Med dina arbetskamrater/studiekamrater, (3) Med personer du inte känner så väl.

Svarsalternativen var en femgradig skala från I mycket stor utsträckning till I mycket liten utsträckning.

Uppriktighet i offentliga samtal är svårundersökt och i synnerhet två begränsningar bör understrykas:

1. För det första närmar sig undersökningen endast frågan om det går att se systematiska skillnader i samtalsbenägenhet mellan olika grupper, men svarar inte på vad skillnaderna beror på.
2. För det andra finns en naturlig bortfallsproblematik: en person som är obenägen att tala öppet om sina åsikter kan även förväntas vara mer obenägen att uppge det beteendet i ett frågeformulär. Därför är nivåer i resultaten osäkra och möjligen i underkant, medan tendenser och nivåskillnader mellan grupper är mer tillförlitliga.

Resultat 1 – Uppriktig i den lilla världen, återhållsamhet utanför vänkretsen

Det finns en betydande skillnad mellan hur uppriktig man är i politiska samtal med sina närmaste och människor man inte känner. I ”den lilla världen” är uppriktigheten omfattande. I sitt professionella umgänge är man något mer återhållsam. I möten med människor man inte känner så väl tilltar återhållsamheten ytterligare.

Det är inte förvånande. Men när uppriktigheten i politiska samtal utanför den lilla sociala världen så påtagligt avtar uppstår frågan om det går att se några tendenser i vilka grupper och politiska uppfattningar som är särskilt förknippade med återhållsamhet respektive uppriktighet när man talar politik i vidare kretsar.

Resultat 2 – De med vänsterideologi talar mer öppet

Beroende på ideologisk uppfattning syns stora skillnader i hur benägen man är att tala uppriktigt om politik utanför vänkretsen. De med vänsterideologisk tillhörighet är mer benägna att tala öppet, medan konservativa och nationalistiska uppfattningar är särskilt förknippade med ovillighet att tala öppet om sina uppfattningar.

Skillnaden i hur beredd man är att tala uppriktigt om politik utanför vänkretsen får därför en effekt på den politiska balansen i sådana sociala sammanhang. I befolkningen som helhet är det en knapp övervikt för att beskriva sig som till höger om den politiska mitten på höger-vänsterskalan (40 procent höger, 36 procent vänster). Bland människor som talar uppriktigt utanför vänkretsen har proportionerna kastats om (42 procent vänster, 38 procent höger).

Resultat 3 – Majoriteter riskerar att framstå som minoriteter

Eftersom benägenheten att tala uppriktigt med personer utanför den närmaste kretsen skiljer sig åt mellan olika ideologiska tillhörigheter, innebär det att det som är den vanligaste uppfattning bland allmänheten i stort kan framstå som en minoritetsupfattning i offentliga samtal, beroende på variationen i uppriktighet.

Ett tänkbart exempel är synen på ett förbud mot tiggeri. Bland allmänheten har tiggeriförbud stöd av en majoritet, 53 procent, medan 44 procent motsätter sig ett förbud. (Notera att mätningen genomfördes under januari-mars 2015 och att opinionen kan ha förändrats därefter.) Men bland människor som känner att de kan tala uppriktigt om sina politiska uppfattningar är förhållandet omkastat: 54 procent motsätter sig ett förbud medan 44 procent önskar ett förbud.

Resultat 4 – Visst politiskt fokus förknippas med större ”offentlighet”

Skillnaden i offentlig samtalsbenägenhet mellan olika uppfattningar bör tolkas med viss försiktighet. I exemplet ovan är det inte säkert att det är just tiggerifrågan som utlöser större återhållsamhet i offentliga samtal. I denna undersökning har vi inte ställt någon direkt fråga om detta och kan därför inte ge ett säkert svar.

Ett sätt att närma sig denna aspekt är att analysera hur graden av uppriktighet varierar beroende på vilken politisk fråga man tycker är viktigast.

Störst benägenhet att tala uppriktigt om sina uppfattningar med personer utanför vänkretsen återfinns bland människor som anser att jämställdhet är den viktigaste politiska frågan. Den lägsta benägenheten att tala uppriktigt om sina uppfattningar med personer utanför vänkretsen hittar man bland människor som tycker att försvarsfrågor, lag och ordning, skatter samt invandring är de viktigaste politiska frågorna.

Slutsats

Många är betydligt mer återhållsamma med att tala uppriktigt om sina politiska uppfattningar i samtal med människor man inte känner så väl. Det finns politiska mönster i variationen av uppriktighet. Sådan ”offentlig” uppriktighet är mer utbredd bland människor med vänsteruppfattningar och är särskilt låg bland konservativa och nationalister. Uppriktigheten varierar också mellan olika sakfrågefokus. Den är särskilt låg bland dem som fokuserar på försvar, lag och ordning, skatter samt invandring.

Systematiska skillnader i benägenheten att tala öppet och offentligt om sina åsikter innebär att åsiktslandskapet så som det framträder i offentliga samtal torde avvika från allmänhetens privata uppfattningar och de politiska samtal som man för i familjen och mellan vänner.

Om undersökningen

4 398 intervjuer, slumpmässigt rekryterad webbpanel, 26/1–2/3 2015. Undersökningen är genomförd med hjälp av DemoskopPanelen, Demoskops omfattande årliga värderings- och livsstilsundersökning som används till att analysera en lång rad komplexa attityd- och beteendetrender i samhället. Kontakta oss för att få veta mer om hur DemoskopPanelen kan användas för att analysera dina frågeställningar.

Peter Santesson, Head of Public Opinion Analysis / PhD